Sitemap indexfond.nu artiklar t.o.m. år 2009

Månadssparande i Länsförsäkringar bank
Så blir man miljonär
Banker borde rekommendera indexfonder
Vetenskapliga fondstips från Aftonbladet
Tipparna förlorar alltid
Räkna med ränta på ränta
Spara via webben!
Ät inte trä! Ät frukt!
Alfa och Beta är bra fonder
ETF - Exchange Traded Funds i Sverige
Urban Bäckström,-"Fonder slår inte index"
Warren Buffet Världens rikaste man
Räntespara!
Etiska fonder
Skatteparadis inte längre skatteparadis
Lev under dina tillgångar
Det är värst att missa uppgångarna
Vad är en indexfond?
"Det är lönsamt att skippa aktiv förvaltning"
Placerarnas vanligaste misstag
Osunt med teknisk analys
Dags för ättestupa?
Låt kapitalet arbeta för dig
Så enkelt blir du miljonär
De fattiga vinner på börskrascher
Kortsiktiga rådgivare lurar spararna
Brytpunkten
Nordea Indexfond Sverige startad
Räntekrig med risker
Munkavle till analytikerna!
Indexfond kuvar experternas tips
En blind apa besegrar aktieanalytikerna
Meteorologer genier jämfört med aktieanalytiker
78 procent av fonderna sämre än en indexfond
Nu har vi bytt server
Etiska fonder - bara ett hyckleri?
Ingen sverigefond slog index 2005-2007
Egen depå och mäklare
Dundertabbe av Penser fonder
Indexfonder eller aktieindexobligationer?
39 procents fondavgift
Skuldsanering
Hur man saboterar en ekonomi
Ränta på ränta kalkylator
Framtidens indexfond.nu
AP-fonden spekulerar med PPM-spararnas pengar
SkandiaBanken tryggast
PPM-valet viktigt för Premiepensionen
Forskningens paria
Skaffa 5 miljoner till pensionen
Skuldsatt - lurad - ocker
V75 och Lotto - du blir lurad
Ekonomi nytt skolämne?
Indexfonder bättre än miljöfonder
Låntagaren blir långivarens träl
Köp introduktionen, sälj samma dag
Befolkningspyramiden
Sitter lugn i båten
Aktiv förvaltning är en bluff
Finansiell rådgivning indexfonder
Strategi
Disclaimer

Månadssparande i Länsförsäkringar bank

Jag fick ett email idag med frågan vilket månadssparande man skulle välja till barnen hos Länsförsäkringar.

Om vi utgår ifrån att det är ett sparande på lång sikt det vill säga på fem år eller mer så skulle jag rekommendera ett högrisksparande. Ordet högrisk betyder en helt annan sak för en finansiell ekonom än för gemene man - det betyder möjlighet. Möjlighet till mycket bra avkastning med andra ord. Därför ska man alltid välja högriskfonder när man månadssparar med en tidshorisont på fem år eller mer.

När man månadsparar så fördelar man risken över tiden genom att när börsen går ned så får man fler andelar vid varje köp. Många människor säljer när börsen går ned vilket är ett helt felaktigt beteende eftersom det då är extrapris på börsen och då ska man givetvis köpa inte sälja. Jag tror människor har tittat på bio och sett hur aktiehandlare säljer när börsen går ned. Men man ska inte grunda sina investeringar på filmberättelser utan på vetenskap och beprövad erfarenhet och den säger att man ska köpa när börsen går ned.

Vad ska man köpa då?

Men ska som det så fint heter diversifiera sin portfölj. Det innebär på ren svenska att man ska inte lägga alla ägg i samma korg. Man ska fördela sina investeringar globalt och på så sätt så går inte hela portförjen dåligt om det skulle gå dåligt för ett enskilt land eller region.

Dessutom är det en myt att man kan parera börskrascher. Börsen styrs till stora dela av nyheter exempelvis om krig, terrordåd eller naturkatastrofer. Och eftersom börsanalytikerna är värdelösa på att förutspå dessa händelser så är de också usla på att förvalta sina fonder och därför har vetenskapliga data kommit fram till att man ska investera i fonder utan analytiker som aktivt förvaltar fonderna. Man ska alltså välja passivt förvaltade fonder och dessa fonder kallas indexfonder.

Länsförsäkringar har förstått detta och har under 2009 startat tre stycken indexfonder:

• Länsförsäkringar Sverige Index
• Länsförsäkringar USA Index
• Länsförsäkringar Europa Index

Alla tre har en årlig avgift på 0,5 % vilket är fullt acceptabelt. Jag skulle gissa att du får betala ungeför en procent extra för en aktivt förvaltad fond och dessa går dessutom sämre än en indexfond.

Om jag skulle månadspara i Länsförsäkringar till mina barn skulle jag dela upp beloppet i tre delar; 50% skulle jag spara i Länsförsäkringar USA Index och 25% var i Länsförsäkringar Sverige Index och Länsförsäkringar Europa Index.

Det blir lite väl mycket i Europa, exempelvis saknas här Asien och Sydamerika men jag tror det kommer att uppvägas att fördelarna med att de fonder jag valt är indexfonder. Den dag Länsförsäkringar startar en global indexfond så skulle jag nog byta allt mitt sparande till den istället och den dag Länsförsäkringar tillåter att man har sin indexfond i en fondförsäkring skulle jag välja det.

Källa:

Morningstar.se

Indexfonder vinner mark

Så blir man miljonär

- "Den som sparar 800 kronor per månad med en avkastning på 10 procent per år är miljonär efter 25 år."
Per H Börjessonn - Finansmannen bakom investmentbolaget Spiltan

Banker borde rekommendera indexfonder

"- När det gäller fonder vill bankerna att man ska spara i aktivt förvaltade fonder. För kundens skull borde de vara piggare på att rekommendera billigare indexfonder."

Källa:
Nyhatskanalen.se Rekordmånga klagar på bankerna, intervju med Joel Dahlberg författare bakom boken Bankbluffen.

Vetenskapliga fondstips från Aftonbladet

 Aftonbladet har idag en ekonomiartikel som är grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet. (Nej jag är inte ironisk!) Bra gjort av Aftonbladet. Tidningens strålande journalist Arne Höök har bland annat gjort en sammanställning av 9 olika fondpaket:

"9 bra aktie-paket under julgranen – så mycket gav de i år

Pengar till barn och barnbarn växer tryggast och bäst i breda indexfonder med låga avgifter. Här är åtta bra val – och en indexfond med svenska aktier och 0-avgift.

   Avanza Zero
Avgift: 0 procent
Utveckling i år: +47 procent
   SEB Europa Indexfond
Avgift: 0,4 procent
Utveckling i år: + 21 procent
    SEB Etisk Global Indexfond
Avgift: 0,4 procent
Ut veckling i år: + 21 procent
   Swedbank Robur indexfond USA
Avgift: 0,4 procent
Utveckling i år: + 11 procent
   SEB USA Indexfond
Avgift : 0,4 procent
Utveckling i år: + 15 procent
   Swedbank Robur Indexfond Asien
Avgift: 0,4 procent
Utveckling i år: + 37 procent
   Swedbank Indexfond Europa
Avgift 0,4 procent
Utveckling i år: +18 procent
   Handelsbanken
Europafond index
Avgift: 0,5 procent
Utveckling i år: + 23 procent
   Handelsbanken Global Etisk Index
Avgift: 0,8 procent
Utveckling i år: + 16 procen " (sic!)

Utöver det skulle jag även vilja tipsa om:
Nordea Indexfond Sverige
Avgift: 0,4 procent
Utveckling i år:  +51,3 procent. (091205)

Källa:
Tomtens bästa fonder

Tipparna förlorar alltid

Spelar du på Lotto, bingo, spelar nätpoker eller köper lotter?

Då är du en förlorare.

Det finns det nu vetenskapliga bevis för och det spelar ingen roll att du tror att du ligger på plus för det gör du inte statistiskt sett har blivit lurad.

Spelbolagen vinner alltid. Statistik och vetenskapliga bevis talar sitt tydliga språk och för en gångs skull är forskare över hela världen överrens. Spelbolagen vinner och spelarna förlorar.

Vi människor inbillar oss att vi har kontroll över eller kan förutsäga slumpen. Men det är ett tankefel vi gör. Vi vill så gärna att det som vi bettat på ska vara sant att vi ser bara de faktorer som talar för vårt bet och missar de faktorer som talar emot.

"Ett grundläggande fel som de flesta spelare gör är det så kallade konjunktionsfelet – vi tror att ju fler matcher vi spelar på, desto större blir vinstchansen.

Men för varje match vi lägger till i spelet minskar tvärtom vinstchansen.

Stryktipset har inga givna odds. Det fungerar mer som en totalisator, där oddsen sjunker för varje ny insats på samma häst.

På tipset minskar vinsten för varje ny spelare som får in 10–13 matcher. Det är inte så svårt att få rätt i en enskild match på stryktipset. Sätter vi däremot chansen till 33 procent (1, x eller 2) och upphöjer det till 13, är chansen raskt nere på nanonivå.

- Det finns inga säkra sätt att slå spelbolagen", säger Patric Andersson, docent vid Handelshögskolan i Stockholm.

Dessutom har forskning av visat att vid beslutsfattande under risk överskattar människor händelser med små sannolikheter och underskattar händelser med stora sannolikheter. (Daniel Khaneman, ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2002.)

Vad ska man då satsa på? Eftersom spel på exempelvis enarmade banditer ger tillbaka ca 97 procent av insatsen och Svenska spel kanske bara ger 50 procent så är det inte något att satsa på. Börsen däremot ger tillbaka 110 procent per år och om man lägger sina pengar i en indexfond så riskerar man inte att överskatta eller underskatta någon enskild aktie.

Källor och mer läsning:

V75 och Lotto - du blir lurad

Därför får tipparna alltid stryk

Räkna med ränta på ränta

Ränta är ett svårfångat begrepp. Det visar en undersökning som Danske Bank har låtit det danska undersökningsföretaget Zapera göra med ungomar som målgrupp.

Det visar sig att ungdomarna har mycket svårt med begreppet ränta. De vet inte vad ränta betyder och de kan heller inte räkna med ränta eller avgöra vilket lån som är bäst. Detta är ett så stort problem anser banken att den satsar miljoner på en ekonomiutbildning via nätet. fram tills dess utbildningen i att räkna ränta bli klar så kan man man roa sig med en ränta på ränta kalkylator.



Källa: Sydsvenskan:
http://sydsvenskan.se/ekonomi/article299222.ece

Spara via webben!

DN skriver om en familj som kunde spara 7000 kr genom en timmes surfning. De besökte olika jämförelsesajter. På dessa sajter kan man jämföra olika avtal och på så sätt välja det billigaste. Sajten Compriser säger VDn att bolån och el brukar vara det man kan spara mest på att byta avtal. Efter det brukar bilförsäkringen vara en post som kan variera mellan olika bolag.

Jämför priser men glöm inte kvalitén

Ett annat tips är att kolla kvalitet på olika produkter via ex Råd & Rön och ska man köpa bil är bilprovningens hemsida en guldgruva att gräva i. En annan sida som är mycket använd är konsumentverkats hemsida.


• bilprovningen.se

• konsumentverket.se

• radron.se - Råd och Röns hemsida med massor av produkttester

• elskling.se  jämför elpriser och elavtal.

• comboloan.se  jämför bolåneräntor.

• lendo.se  jämför konsumtionslån. (Varning, hemsidan innehåller ljud)

• pricerunner.se  jämför priser på samma produkter i olika butiker.

• kelkoo.se  söker produkter och jämför priser hos nätbutiker.

• smarto.se  söker och jämför produktinformation bland vissa nätbutiker.

• dittpris.se  jämför vissa nätbutikers priser.

• prisjakt.se  jämför hemelektronikprodukter mm.

• indexfond.nu jämför olika sparformer dock inte helt opartiskt :)

Ät inte trä! Ät frukt!

Hur kan det komma sig att vissa släkter behåller sina tillgångar i generationer under tiden andra lyckas grusa miljarder på några få år?

Korrekt förvaltning ger ekonomiskt oberoende i generationer.

Michael Jackson dog med skulder upp över öronen och den gamla devisen, "Det är inte de stora inkomsterna som gör det utan de små utgifterna", kommer till sin rätt återigen.

Det finns en gemensam minsta nämnare hos stiftelser och släkter som behållit sin förmögenhet genom långa tider: De har mindre kostnader än intäkter.

Det räcker med vanligt bondförnuft för att förstå detta: Bönder har i generationer behållit sin jord, (förmögenheten) och bara levt av det jorden givit, (avkastningen).

Om man börjar sälja av jorden så minskar möjligheten att få avkastning och därmed lever man över sina tillgångar. Lev under dina tillgångar istället! Tär inte på kapitalet - ta bara ut avkastningen.

Du har säkert hört liknelsen med fruktträdet; Ät bara frukten inte själva trädet annars förstör du möjligheten att få frukt.

Exemplen på människor som äter trä är många:

Evelyn Adams vann New Jersey-lotteriet inte mindre än två gånger, sammanlagt 5,4 miljoner dollar, i mitten av 1980-talet. Idag är hon utblottad och bor i en husvagn.

William Bud Post vann 16,2 miljoner dollar 1988 men förlorade allt på dåliga investeringar och gick i konkurs.

Suzanne Mullins vann 4,2 miljoner dollar 1993. I dag är hon skuldsatt i stället för rik.

NBA-stjärnan Antoine Walker, 33, har förmodligen spelat bort hela sin förmögenhet på närmare 800 miljoner kronor på spel och dobbel.

Sportstj

Källa: di.se: Så förlorar man sina Lottomiljoner

även AF : Så förstördes deras liv av miljonvinsten.
Affärsvärlden: Sportstjärnan har spelat bort 800 miljoner kronor

Alfa och Beta är bra fonder

Aftonbladet går idag till hårt angrepp mot två av Nordeas gamla allemansfonder och med en fullständigt hutlös statistik så påstår Aftonbladet att dessa fonder ligger på 93:e respektive 107:e plats.

Alfa och Beta ligger i själva verket på 4:e respektive 6:e plats, bra fonder med andra ord.

Siffrorna har jag tagit från Morningstar.se och jämfört Alfa och Beta med sin kategori som heter Global & Sverige under tio år. Var Aftonbladet får sina siffror ifrån kan man bara drömma om. De jämför helt enkelt fel kategorier och med en sådan statistik kan man få Alfa och Beta till att vara endera sämst eller till och med bäst om man myglar in dem i kategorin räntefonder.
Ingen vinner på att sprida felaktig information och Aftonbladet borde be om ursäkt.

Källa:

Morningstar.se

AF: Så luras du av banken

AF: Förvaltaren: Vi kan vara stolta

ETF - Exchange Traded Funds i Sverige

Börshandlade fonder ökar skriver Ekonominyheternas Pontus Herin. Han fortsätter med att fördelen är riskspridning och nackdelen är att fonderna blir dyrare då man måste betala courtage för köp och försäljning eftersom handeln bedrivs på samma sätt som när man köper en aktie.

Precis som med vanliga indexfonder som USA var ca 30 år före oss här i Sverige så är ETF en amerikansk företeelse som spridit sig hit. USA står för huvuddelen av omsättningen idag och de har ca 300 stycken börshandlade fonder. ETF är ofta en form av indexfond eller en konstruerad korg av aktier.

I Sverige har vi företaget Xact med en avgift på 0,3% plus courtage. Med den avgiften är Xact en av de billigaste indexfonderna i Sverige.

I USA är ETF mycket populära bland indexfondsrådgivarna. Där finns rådgivare som tar betalt direkt av kunden och är alltså betydligt mer friare än de svenska mäklarna som ofta bara har ett eller två alternativ för kunden. De svenska rådgivarna får dessutom betalt av försäkringsbolagen så oberoendet kan därför ifrågasättas.

En sådan rådgivare är Index Fund Advisors i Californien. De kallas där för "fee-only Independent Financial Advisors" dvs. oberoende rådgivare som betalas av kund. I anglosaxiska länder är det ett säljargument till kunden att rådgivaren inte får betalt av de bolag de rekommenderar.

Index Fund Advisors bildades av Mark Hubner en företagare som förlorade miljontals dollar när han överlät sin förmögenhet till en mäklarfirma. Mark Hubner började då studera och vetenskapligt kartlägga på vilket sätt man skulle investera. Han kom fram till slutsatsen att aktiv förvaltning var en stor bluff från banker och fondbolag. Efter denna insikt utmanade han hela monopolet genom att starta Index Fund Advisors som idag omsatt 1 miljard dollar.

Relaterat:
Börshandlade fonder ökar
Index Fund Advisors Inc
Skidstjärnans miljoner försvann

Urban Bäckström,-"Fonder slår inte index"

"Trots marknadsföringen finns det väl belagt i forskningslitteraturen att fonder i genomsnitt, över tid, inte slår index. De går till och med sämre än index om man tar hänsyn till avgifterna."

Källa:
di.se, intervju med Urban Bäckström VD, Svenskt Näringsliv och fd riksbankschef.

Warren Buffet Världens rikaste man

Världens idag rikaste man heter Warren Buffet. Han lever ett enkelt liv utan ekonomiska överdrifter. Sin rikedom har han fått genom aktietrading anses det.

Men Warren Buffet är i själva verket inte en trader utan en anti-trader.

Warren Buffet,
världens rikaste man

Mr Buffets investeringsfilosofi är mycket enkel. "Buy and hold", köp och behåll eller snarare köp och sälj aldrig. En trader köper och säljer aktier, men inte Warren. Han bara köper och köper, därför kan man säga att han inte är en trader utan en anti-trader.

Han sitter, lugnt som tjuren Ferdinand och luktar på sina blommor, och inväntar rätt pris på de aktier han siktat in sig på.

Under tiden skenar börshajarna runt, köper och säljer som jehun och finansvalparna samlar på sig förluster och hjärtinfarkter i gross per dussin.

Jag behöver väl inte säga vad Warren buffet rekommenderar för fonder? Indexfonder givetvis.

Källa:
Warren Buffet invests like a girl
Warren Buffet gives nod to index funds...
Wikipedia om Warren Buffet

Räntespara!

Håll i spargrisen!

Att räntespara innebär att sätta av pengar till en räntebuffert vilken du kan använda när räntorna går upp. Idag är räntan historiskt låg men du ska nog akta dig för att konsumera överskottet.

Det kommer nämligen sämre tider och då är det viktigt att fylla ladorna idag. Månadssparande är perfekt för att bygga en räntebuffert. Spara exempelvis mellanskillnaden mellan dagens ränta och en historiskt högre ränta.

"De som har stora lån och inte har råd med stora svängningar i räntan framöver och högre kostnader, om tre år är reporäntan 4 procent enligt Riksbanken, kan spara till en räntebuffert. Många minns nog i höstas när tremånadersräntan var nära 7 procent, säger Gunilla Nyström."

Om du har ladorna fyllda kan du sova gott när höststormarna och vinterkylan kommer.

Källa:
E24

Etiska fonder

Fondbolagen marknadsför sig med etiska fonder. Dessa är dock inte mer etiska än indexfonder ändå sätter fondbolagen dit etiketten "Etisk Fond" och tar ut ett betydligt högre pris för fonden.

Då är det bättre att göra som exempelvis Skandia gör med sina ideella fonder. De utger sig inte för att vara hundraprocentigt etiska men de ger någon procent av fondvärdet varje år till något behjärtansvärt projekt.

Ett annat mer ambitiöst förfarande är det som Nordea har. Nordea strävar efter att alla fonder i hela sortimentet ska vara etiska. Med etiska menar Nordea att fonderna ska undvika att placera i bolag vars verksamhet är knuten till moraliskt tveksamma projekt exempelvis tillverkning av klusterbomber.

Att bara investera i etiska bolag är dock nästan omöjligt. Bolagen äger aktier i andra bolag som äger aktier i andra bolag och så vidare så i slutänden blir det omöjligt att kontrollera alla bolag.

Det bästa sättet att vara etisk är förmodligen att investera i vanliga fonder och sedan själv ge av avkastningen till de ändamål som du själv anser vara viktiga.

Relaterat:
Dagen.se De etiska kriterierna kan aldrig få stor vikt
Klimatfonder väljs istället för etiska fonder

Skatteparadis inte längre skatteparadis

De tre skatteparadis som finns kvar på OECD:s lista är Andorra, Liechtenstein och Marshallöarna i Stilla havet. För närvarande finns även Monaco med på listan, men kanske stryks snart då Skatteparadisen blir färre och färre. Dessa länder lämnar inte ut uppgifter till svenska skattemyndigheter men det är ändå inte olagligt att placera sina pengar där så länge man deklarerar för dem. Svenska skattemyndigheten spårar pengar i dessa länder via kontokortsuttag i Sverige.


Några länder som inte lämnar ut uppgifter men snart är slut som skatteparadis är Monaco, Belgien, Luxemburg och Österrike, de ska istället för att lämna information ha en gemensam källskatt på avkastningen. Av den skatten skickas 75 procent till Sverige. Denna skatt kommer att öka till 35% år 2011 och göra det olönsamt att placera kapital i dessa länder.

Många andra före detta skatteparadis har tecknat avtal med Sverige om att lämna ut uppgifter. Det är exempelvis slutfuskat på Isle of Man.

Statsminister Fredrik Reinfeldts vision är att Sverige ska bli ett skatteparadis – för de människor som tjänar minst, skriver ekonominyheterna.se Detta kan ju låta motsägelsefullt men Reinfeldt menar inte att rika ska placera sina pengar här utan att de med dåliga löner ska få låg skatt.

Även svenskarnas pensionspengar finns i skatteparadis. AP-fonderna investerar nämligen idag i skatteparadis, totalt 30 miljarder av deras pengar har placerats bortom all insyn i riskkapitalbolagens fonder på Jersey och Guernsey.


Mer information:

Bildspel från E24

UPPDATERING 131104

Svenska myndigheter har nu tecknat avtal med många av de tidigare skatteparadisen så enligt artikeln nedan finns bara två kvar; Hong Kong och  Förenade Arabemiraten.

di.se De sista paradisen

Lev under dina tillgångar

Återigen kan man läsa i tidningen om en burksamlare som dog som mångmiljonär. Denna burksamlare levde under sina tillgångar och ackumulerade därmed kapital. Han kunde vid sin död lämna ett arv på 12 miljoner kronor till sin släkting.


Under sitt liv samlade han tomburkar och satte in pengarna på fonder i Luxemburg där han hade 8 miljoner. Han köpte även guldtackor och hade 124 stycken och ett hus. Han gick omkring med en gammal cykel och fyllde plastkassar med burkar som han sedan köpte guld och fonder för.

Han läste tidningar på biblioteket och levde billigt. Kanske han hade kunnat unna sig själv lite mer men han kunde lämna ett rejält arv i alla fall.

Källa:
Expressen: Burksamlaren dog som mångmiljonär
Aftonbladet: Burk-Curt dog som miljonär
Burksamlaren var mångmiljonär
Kusinerna slåss om arvet

E24: Så blir du rik

Mer läsning:
AF: De verkade utblottade...

Det är värst att missa uppgångarna

Under 2009 hade aktieanalytikerna hade rätt i januari och februari när det var nedgång men de missade uppgången under mars och april. Följden blev de sämsta månaderna för analytikernas rekommendationer på minst 16 år, skriver affärsvärlden.

Detta är symtomatiskt för hur aktieanalytiker agerar, de klarar helt enkelt inte uppgiften därför att den är för svår. "Under en 10-årsperiod var omkring 88% av den sammanlagda affärsvinsten koncentrerad till enbart 40 dagar. Det är omöjligt att välja ut de 40 dagarna i förväg. Professorer studerade 15 000 förutsägelser av 237 stycken marknadsbrev och konkluderade att ”Det finns inga bevis att marknadsbrev [om market timing] kan förutsäga marknaden”."

Läs vidare; En blind apa besegrar analytikerna

Källa:
Affärsvärlden: Så fel har analytikerna haft
Index Fund Advisors

Vad är en indexfond?

Sammanfattning

En indexfond är en fond som passivt följer ett givet index. Historiskt har dessa fonder givit den bästa avkastningen då de har låg omsättning, liten likviditet och därmed låga förvaltingsskostnader.

---

Från Wikipedia:

Indexfond (även kallad passiv fond) är en värdepappersfond som strävar efter att dess värdeutveckling ska följa ett visst marknadsindex.

En aktiebaserad indexfond bygger på den enkla regeln att köpa samma andel av varje aktie som aktien har i det index som fonden har valt att följa. Det betyder att avkastningen blir något bättre än detta index, tack vare de utdelningar (ca tre procent per år för Stockholmsbörsen) som normalt inte räknas med i index.

Avgifter

Eftersom förvaltningen i hög grad kan automatiseras med datorer och fondbolaget slipper betala de förvaltare och analytiker som en aktivt förvaltad fond behöver kan en indexfond klara sig med lägre förvaltningsavgifter, i storleksordningen 0,1 till 0,5 procent per år (jfr 1,5 till 3,0 procent för aktiva fonder). Indexfonder har normalt lägre omsättning och därmed lägre transaktionskostnader än en aktivt förvaltad fond, samtidigt som de kännetecknas av en förhållandevis låg andel likvida medel, vilket ökar avkastningen i uppgångstider.

I USA har vissa indexfonder inträdesavgifter eller högre förvaltningsavgift för mindre placerare än för institutionella investerare. Syftet med detta är att skapa utrymme för provisioner till rådgivare som rekommenderar fonderna.

Tidsfaktorn

Om man investerar 100 000 kronor i en aktiefond med en årlig förvaltningsavgift på 1,5 procent och räknar med en spartid på 20 år samt en bruttoavkastning på 9 procent per år hinner kapitalet växa till 320 000 kronor, efter förvaltningsavgift och skatt. Samtidigt har totalt 70 000 kronor försvunnit i förvaltningsavgifter. Med 0,3 procent årsavgift växer under samma förutsättningar kapitalet till 400 000, och summa avgifter blir 16 000 kronor. Resultatet förbättras med andra ord mer än avgiften minskar, en följd av ränta-på-ränta-effekten.

Vid kort spartid - dagar, veckor eller månader - är det helt avgörande att välja rätt förvaltare och/eller rätt marknad. När spartiden är år eller decennier är å andra sidan låga avgifter helt avgörande för slutresultatet. Dessa långsiktiga effekter gör att indexfonder ofta används i så kallade buy-and-hold-strategier, vilket även leder till minskad avbränning på det sparade kapitalet då man slipper de reavinstskatter som måste betalas i samband med omplaceringar.

Akademiska studier

Talrika akademiska studier^[1] visar att indexfonder över tiden ger högre avkastning än aktivt förvaltade fonder med motsvarande inriktning. Även om siffrorna kan variera något mellan enskilda studier, är följande en representativ slutsats: på ett, fem, tio, tjugofem och femtio års sikt överträffar 71, 85, 91, 95 respektive 98 % av indexfonderna de aktivt förvaltade fonderna. Egentligen är indexfondernas fördel något bättre än så eftersom siffrorna inte tar hänsyn till de aktiva fonder som på grund av undermåliga resultat har lagts ner under den tid som undersökningen omfattar, så kallat survivorship bias.

De huvudsakliga skälen till indexfondernas fördel är lägre avgifter, kostnadseffektivare förvaltning samt att dess metodik eliminerar misstag från förvaltarnas sida. Ett annat viktigt skäl som ofta anförs är att avkastningen från aktier uppvisar en lognormalfördelning, vilket innebär att några få aktier stiger mycket kraftigt i värde, medan betydligt fler utvecklas sämre än genomsnittet. Sannolikheten för att en förvaltare ska pricka vinnaraktierna är därför mindre än sannolikheten för att hans portfölj innehåller en majoritet förlorare. Detta leder ofelbart till att en växande majoritet av de aktivt förvaltade fonderna lyckas sämre än index när spartiden växer.

Bland de teoretiska argumenten för indexfonder finns den effektiva marknadshypotesen, enligt vilken det inte ska gå att slå index över lång tid, förutsatt att man inte innehar insiderinformation, utan avkastningen för en aktiv förvaltare med en bred portfölj bör bli lika med index minus förvaltningsavgift och transaktionskostnader. De flesta empiriska undersökningar tyder på att hypotesen är riktig.

Indexfonder har bäst förutsättningar att slå aktivt förvaltade fonder på effektiva marknader, främst USA och Europa, sämre på tillväxtmarknader som Asien och Östeuropa.

Marknadsposition

I USA står indexfonder för ca 25 procent av det totala kapitalet insatt i aktiefonder, i Sverige endast 4,4 procent (källa: Svensk Fondstatistik 2008). Denna låga andel i Sverige beror till stor del på att de låga förvaltningsavgifterna begränsar bankernas och fondförmedlarnas intresse av att marknadsföra indexfonder. Till saken hör att aktiva fonder är extremt lönsamma produkter för storbankerna och andra fondbolag. Bland professionella investerare och förmögenhetsförvaltare spelar indexfonder dock en viktig roll vid portföljsammansättning, exempelvis vid strategier som inkluderar alfa-beta-separation.

Följsamhet mot index

Till skillnad mot aktivt förvaltade fonder är det en fördel om indexfonden är stor eftersom det normalt innebär en mer stabil fondförmögenhet med lägre kassareserv, effektivare förvaltning och lägre transaktionskostnader.

Även indexfonder kräver viss skicklighet i sin förvaltning. Dels krävs hantering av dagliga in- och utflöden samt årliga utdelningar så att andelen likvida medel hålls så låg som möjligt och värdepapper köps och säljs till så låg kostnad som möjligt, dels kan extra avkastning skapas genom att hantera aktielån till blankare och på korrekta prognoser för indexändringar. Det uppstår nämligen en timingaspekt när företag som ingår i index byts ut och alla fonder som replikerar aktuellt index måste anpassa sina innehav. Med tanke på fondernas stora innehav leder det till säljtryck och sjunkande kurser på de företag som lämnar index och motsvarande köptryck och kursstegringar på tillkommande företag. Det finns med andra ord pengar att tjäna på att hantera sådana situationer med viss skicklighet, vilket ställer krav på fondens förvaltare. Fondens faktiska avvikelse från index, plus eller minus, kallas tracking error.

Vissa mindre indexfonder (så kallade syntetiska indexfonder) köper indexderivat istället för att investera direkt i aktier, vilket ger extra kostnader. Mindre fonder som följer breda index tvingas ofta att placera i ett urval av de aktier som ingår i index för att hålla sina transaktionskostnader på en rimlig nivå. Detta leder regelmässigt till sämre avkastning, varför det finns en kritisk massa för att driva en effektiv indexfond, i synnerhet om den replikerar ett brett index som S&P 500 eller MSCI World.

Vid jämförelse mellan olika indexfonder bör man följaktligen se till faktorer som förvaltningsavgift, TKA, fondförmögenhet, omsättningshastighet och tracking error.

Risker

Risken i indexfonder påverkas av ett antal faktorer. Risktagandet blir normalt lägre om index täcker en bred marknad och om många bolag ingår i index. Den så kallade förvaltarrisken är eliminerad i indexfonder, liksom risken i enskilda aktier och enskilda marknadsektorer.

Börshandlade fonder

Börshandlade fonder (engelska: ETF eller Exchange Traded Fund) är en fondtyp som handlas som en vanlig aktie över börsen. De flesta ETF:er är indexfonder.

Smygindexering

Många aktivt förvaltade fonder ligger placerade så nära index att de i praktiken utgör indexfonder, dock med den avgörande skillnaden att de tar ut förvaltningsavgifter i nivå med andra aktivt förvaltade fonder. Därmed avviker smygfondernas förvaltningsresultat negativt från motsvarande indexfond i nivå med skillnaden i förvaltningsavgift. Bakgrunden till dessa fonder, vars existens bygger på okunnighet hos kunderna, är ofta ett visst mått av feghet hos förvaltarna som inte riskerar större nedgångar än det index de i praktiken replikerar.

Spindex

De flesta vedertagna aktieindex är kapitalviktade, dvs ju större börsvärde ett företag har desto större vikt får det i index. Så kallade fundamentalviktade indexfonder följer istället egenkonstruerade eller licensierade index (i amerikansk litteratur benämnda spindex), som bygger på en kvantitativ sållningsprocess med faktorer som eget kapital, kassaflöde, omsättning och utdelning. Genom samköring av sådana index mot historiska data, så kallad back-tracking, kan man finna belägg för att de under en viss historisk period skulle ha givit bättre avkastning än kapitalviktade index. Det finns dock inget som säger att denna trend skulle bestå i framtiden, och faktum är att man genom sitt val av data och testperiod kan finna belägg för i stort sett vilka samband som helst. Ett skolexempel på att slumpen ofta skapar samband mellan variabler är att man kan finna samvariation mellan priserna på getmjölk i Tibet och kursutvecklingen för Microsofts aktie. Enligt kritiker är spindex ett sätt för fondförvaltarna att ta ut högre avgifter genom att skapa förväntningar på högre avkastning.

Kritik

Det finns en diskussion om att indexfonder ”snyltar” (free rider) på den aktiva förvaltningen, eftersom funktionen att bestämma marknadspris på aktier och därmed allokeringen av kapital till företag görs av de aktiva förvaltarna. Kritiken har främst poängen att om all förvaltning var indexförvaltning, skulle det troligen leda till extremt felaktig prissättning, samt att redan med dagens omfattning av indexförvaltning och smygindexering har det ibland uppstått orimliga effekter vid börsintroduktioner och när aktier tagits upp i eller lämnat ett stort index som OMXS30 eller S&P500.

Förespråkare för aktivt förvaltade fonder brukar framhålla att indexfonder, som följer kapitalviktade börsindex, innebär förhöjd risk eftersom de är överviktade i högt värderade och underviktade i lågt värderade aktier, dvs tvärtemot de aktiva fondernas strävan. Det finns dock inga empiriska studier som ger stöd för dessa argument.

Historik

I augusti 1976 lanserades i samband med en avreglering av courtageavgifter Vanguard Index Trust som den första amerikanska indexfonden tillgänglig för allmänheten. Fonden replikerade S&P500, ett brett diversifierat index med stora amerikanska företag. Till att börja med förmedlades fonden via mäklarföretag på Wall Street, vars intresse dock var svalt eftersom de lyfte betydligt högre provision, upp till 8 procent, från andra fonder. Ett vanligt argument vid denna tid för att hålla investerare borta från indexfonder var "average returns are for average investors, and we think our clients are above average". Samtidigt hånades konceptet med indexfonder i stor utsträckning av media. I början av 1977 namnändrades fonden till Vanguard 500 Index Fund och man sade upp samarbetet med mäklarna. På så sätt blev man en av de första direktsålda fonderna på marknaden. Trots mäklarnas bojkott och dålig press började alltfler investerare inse indexfondernas fördelar. Med tiden har Vanguard 500 Index Fund kommit att bli en av historens största och mest framgångsrika fond.

Den första svenska indexfonden – Handelsbanken Aktiefond Index – startade redan 1958.

Svenskregistrerade indexfonder

Aktiespararna, Aragon, Avanza, Erik Penser fonder, Handelsbanken, Moderna fonder, Kaupthing, SPP och XACT har egna OMXS30-fonder i sina sortiment. Catella, Handelsbanken och Ikanobanken erbjuder indexfonder som följer det bredare generalindex, men med max tio procent i enskilda bolag (vilket i praktiken betyder att de inte följer något index alls). Danske Fonder har en svenskregistrerad global indexfond som replikerar MSCI World Index Free. Fonden placerar dock endast i ca 300 av de runt 2 000 aktier som ingår i dess referensindex.

Referenser

• Bogle, John. "The First Index Mutual Fund: A History of Vanguard Index Trust and the Vanguard Index Strategy", Bogle Financial Center.
• Bogle, John. "The little book of common sense investing", John Wiley & Sons, 2007, ISBN 0-470-10210-1
• Ferri, Richard. "All About Index Funds", McGraw-Hill, 2007, ISBN 0-07-148492-2.
• Burton G. Malkiel. "A Random Walk Down Wall Street", W. W. Norton, 2007, ISBN 0-393-06245-7
• Michael Edesess. "The Big Investment Lie - what your financial advisor doesn´t want you to know", Berrett-Koehler Publishers, ISBN 978-1-57675-407-8
• IndexInvestor.com - Omfattande information om indexfonder och investeringsstrategier

1. ^ Se t.ex. M. Dahlqvist, S. Engström och P. Söderlind, Performance and Characteristics of Swedish Mutual Funds, Journal of Financial and Quantitative Analysis, 35:409-423 (2000)

Källa:
Wikipedia 090418 publicerat under GNU Free Documentation License

"Det är lönsamt att skippa aktiv förvaltning"

"Det är lönsamt att skippa aktiv förvaltning. Vid aktiv förvaltning måste du betala högre fasta avgifter, ibland ytterligare avgift på avkastningen, plus att avkastningen inte blir bättre med aktiv förvaltning."

Källa:
Gustav Karner, finansdirektör på Länsförsäkringar i e24.se; Indexfonder vinner mark

Placerarnas vanligaste misstag

Om du undviker placerarens vanligaste misstag kommer du att få betydligt bättre avkastning på ditt sparande. Forskning i börshandelns psykologi (behavioral finance) visar att både professionella placerare och småspararen begår samma misstag. Vad värre är att dessa placerare inte lär sig av sina misstag utan gör samma fel systematiskt gång på gång.

Den som känner till de vanligaste misstagen har i alla fall blivit varnad:

1. Aktier underreagerar - tvärtemot finansiell teori så reagerar en aktie på nyheter i flera veckors tid. Teorin säger nämligen att goda och dåliga nyheter avspeglar sig i priset direkt.
   
   
2. Placeraren överskattar sin egen förmåga - 80 procent av alla bilförare anser sig ologiskt vara bättre än genomsnittet. Detsamma verkar gälla för investerarna. De tar större risker än de borde och tillskriver lyckade investeringar sin skicklighet och dåliga skyller de på otur.
   
   
3. Säljer fel aktie - placeraren tenderar att sälja de aktier som går bra och behålla de som går dåligt. Psykologiskt är det mycket lättare att realisera en vinst än en förlust.
   
   
4. Gör för många affärer - Dessutom visar akademisk forskning att ju fler affärer placeraren gör desto sämre går dennes investeringar. Detta beror dels på köp- och säljavgifter och dels på att de irrationella besluten blir fler.
   
   
5. Dålig riskspridning - Svenskar tenderar att investera för mycket i Sverige. Sverige utgör bara en procent av världshandeln ändå har de flesta svenskar mer än en procent svenska aktier i sin portfölj. Slutsatsen blir att man ska diversifiera sina investeringar i olika branscher och olika marknader.

Källa:
Privata affärer : Fyra tips som gör dig till en bättre (och rikare) sparare intervju med Charlotta Mankert är doktorand på KTH forskare i börhandelns spykologi (behavioral finance).