Spara med ränta på ränta istället för att låna med ränta på ränta. Det är ett av de absolut bästa privatekonomiska råden.
Om du ska låna pengar så gör det enbart till investeringar dvs sådant som ökar i värde, exempelvis en fastighet. En sådan placering bör ha en tidshorisont på 10 år eller mer för att den ska ge bra avkastning, och inte ens då kan man vara helt säker. Det kan när som helst komma ett fastighetsras vilket mången fått bittert erfara.
Det finns inga gratis luncher
Nobelpristagaren* och ekonomiprofessorn Milton Friedman kanske lät pessimistisk i sitt uttalande att "There Ain't No Such Thing As A Free Lunch", men han hade rätt. I USA var det vanligt att äta gratis och bara betala för drinkarna. Krögarna visste att de gick runt på bara drinkarna och eftersom de fick fler kunder så tjänade de på affären. Det man förlorar på karusellen tar man igen på gungorna.
Räntefria lån fungerar på samma sätt. Kunderna tecknar ett slavkontrakt med finansbolagen. De tjänar bra på att kunderna missar en betalning och då kan de lägga på rejäla räntor och avgifter. "Eller dubbla avier, en med den höga räntefria inbetalningen och en annan med frestande lågt belopp. ", där räntan kan ligga 10-15 procentenheter över normal marknadsränta. Ofta medföljer ett kontokort och det är inte räntefritt.
Ett exempel är en kvinna som kom efter med betalningen två gånger totalt med fem dagars försening. Istället för att betala 24911 kr räntefritt fick hon betala ytterligare drygt 3000 kr i ränta och avgifter.
källa
http://sydsvenskan.se/ekonomi/article276595.ece
Ordspråksboken 22:7
* Riksbankens ekonomipris till minne av Alfred Nobel är den rätta termen.
Om du ska låna pengar så gör det enbart till investeringar dvs sådant som ökar i värde, exempelvis en fastighet. En sådan placering bör ha en tidshorisont på 10 år eller mer för att den ska ge bra avkastning, och inte ens då kan man vara helt säker. Det kan när som helst komma ett fastighetsras vilket mången fått bittert erfara.Det finns inga gratis luncher
Nobelpristagaren* och ekonomiprofessorn Milton Friedman kanske lät pessimistisk i sitt uttalande att "There Ain't No Such Thing As A Free Lunch", men han hade rätt. I USA var det vanligt att äta gratis och bara betala för drinkarna. Krögarna visste att de gick runt på bara drinkarna och eftersom de fick fler kunder så tjänade de på affären. Det man förlorar på karusellen tar man igen på gungorna.
Räntefria lån fungerar på samma sätt. Kunderna tecknar ett slavkontrakt med finansbolagen. De tjänar bra på att kunderna missar en betalning och då kan de lägga på rejäla räntor och avgifter. "Eller dubbla avier, en med den höga räntefria inbetalningen och en annan med frestande lågt belopp. ", där räntan kan ligga 10-15 procentenheter över normal marknadsränta. Ofta medföljer ett kontokort och det är inte räntefritt.
Ett exempel är en kvinna som kom efter med betalningen två gånger totalt med fem dagars försening. Istället för att betala 24911 kr räntefritt fick hon betala ytterligare drygt 3000 kr i ränta och avgifter.
källa
http://sydsvenskan.se/ekonomi/article276595.ece
Ordspråksboken 22:7
* Riksbankens ekonomipris till minne av Alfred Nobel är den rätta termen.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar