Indexfonder vinner i längden

20100926

Alluderad allokering av indexfonder

Om du bara vill se hur ett placeringsförslag i indexfonder kan se ut så kan du hoppa över detta avsnitt och gå direkt längst ned i artikeln.

Vetenskap och beprövad erfarenhet säger att indexfonder är investerarens bästa vän. Det är inget nytt och har varit ett faktum så länge indexfonder funnits och bevisades av forskare redan innan indexfonder fanns. Men vilka indexfonder ska man då investera i?

Kunskapen om hur man vetenskapligt ska placera sitt kapital har funnits under lång tid. Redan i början av 1900-talet fanns det empiriska tester av börserna, och hur man ska fördela eller på finansspråk hur man allokerar kapitalet.

Allokera betyder att fördela eller tilldela. På siten svaronline.se hittade jag följande definition av allokera:
"Avsätta för bestämt ändamål. Begreppet resursallokering används ofta vilket avser statens eller offentliga myndigheters planmässiga fördelning av krediter eller produktionsfaktorer mellan olika näringsgrenar, branscher eller företag."

När man allokerar brukar man ta hänsyn till vilken tidshorisont placeraren har och vilken tolerans mot fluktuationer i marknadsvärdet spararen vågar utsätta sig för under spartiden. Man brukar använda andelen räntefonder för att minska fluktuationerna och aktiefonder för att öka fluktuationerna i investerarens portfölj. I denna artikel syftar dock allokeringen på vilka indexfonder man bör ha i sin portfölj och inte vilka räntefonder.

Att alludera indexfonder

Alludera betyder enligt synonymer.se att
anspela, hänsyfta, antyda och häntyda.

En alluderad allokering av indexfonder skulle således kunna betyda att detta är en antydan till en fördelning av kapitalet i vilka indexfonder som generellt skulle kunna vara lämplig. Men man ska vara medveten om att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida placeringar och att fonder även indexfonder både kan stiga och sjunka i värde.

Men med hjälp av allokering så minskar i alla fall risken och förhoppningsvis så ökar även möjligheten till en god avkastning.

Allokering mellan räntefonder och aktieindexfonder


Ett och annat gupp får man räkna med.
Här kommer jag inte att behandla allokering mellan räntefonder och aktiefonder utan jag utgår ifrån att placeraren har en tidshorisont på minst 10 år och att kapitalet under denna tid tillåts fluktuera, det vill säga att det har ingen betydelse att kapitalet går ned i värde emellanåt utan det viktigaste är att avkastningen optimeras.

Som investerare måste man vara beredd på att själva kapitalet alltså både kan minska och öka i värde under spartiden eftersom det vi här är mest intresserade av är själva "räntan" eller avkastningen av kapitalet.


Ett kapital kan vandra i generationer.
Kapitalet ser vi här som en åker som ger skörd. Det är skörden vi är fokuserade på och det är den vi ska leva av. Vi tänker inte avyttra eller äta av själva åkern i sig utan den ska vi bara så, gödsla, harva och ploga så det spelar inte så stor roll hur den ser ut bara den ger god avkastning i slutändan. Åkern är här en bild på kapitalet och skörden är avkastningen av kapitalet. En åker kan vara en välsignelse för många generationer och på samma sätt ska man se sitt kapital och därför skilja på kapitalet och avkastningen av kapitalet.

Om man investerar på lång sikt finns det ingen anledning att ha räntefonder i sitt sparande. Räntefonder kan ha en förväntad avkastning på kanske 4 procent per år och aktieindexfonder kan ha en förväntad avkastning på 10 procent. Så jag förstår inte de rådgivare som rekommenderar

Ska det luta så ska det!
räntefonder för långsiktigt sparande. Varför ska man rekommendera en produkt som ger lägre avkastning till investeraren?

Det finns ett skäl och det är att rådgivaren vill skydda sin egen rygg. Räntefonder fluktuerar nämligen mycket lite och är därmed "tryggare". I själva verket ger de dålig avkastning och då är det betydligt tryggare i längden att få bra avkastning och låta kapitalet åka berg-och-dalbana. Berg-och-dalbanan är nämligen ofarlig i det långa loppet så länge man inte hoppar av i farten.

Allokering mellan olika branscher - diversifiering i indexfonder

En klassisk allokering när man köper aktier brukar vara att köpa telecom och läkemedel. Det brukar nämligen vara så att telcomakterna går upp när läkemedelsaktierna går ned och tvärtom och därmed får man en jämnare fördelning av hela portföljen och den går inte så kraftigt upp och ned, svängningarna bli helt enkelt mindre trots att man har bra avkastning.

Varje enskild aktie har en egen unik risk och utöver den unika risken utsätts aktierna för marknadsrisk. Dessa två risker, unik- och marknadsrisk utgör tillsammans aktiens totalrisk.

Den unika risken kan man ta bort från sin portfölj genom att köpa många aktier och därmed får i princip bara marknadsrisk. Detta kallas att diversifiera sin portfölj. Det bästa sättet att få många olika aktier i sin portfölj är att strunta i att köpa enskilda aktier och i stället köpa en indexfond. Indexfonder innehåller nämligen massor av olika aktier. Det är också det billigaste sättet att diversifiera eftersom man ofta få betala mycket i courtage (avgifter) när man själv försöker diversifiera.

Allokering mellan olika geografiska regioner

Om man investerar allt sitt kapital i ett enskilt land så ligger man pyrt till om det skulle gå dåligt för det landet eller den regionen. Därför bör man inte lägga alla ägg i samma...land. Man ska alltså även diversifiera mellan olika geografiska regioner. Detta brukar kallas att placera globalt.

Det finns globala indexfonder som man på detta sätt kan placera i och därmed få en automatisk allokering både mellan olika branscher och olika geografiska regioner.

Tyvärr brukar globala indexfonder kosta en slant i avgifter och om man bor i exempelvis Sverige kanske man vill placera mer i Sverige än vad den globala indexfonden gör. Sverige utgör nämligen bara en procent av världsekonomin och därför brukar den svenska delen i en global indexfond inte vara speciellt stor. USA däremot utgör 51 procent av världsekonomin och ska därför enligt detta resonemang dominera i en global portfölj.

Historisk sett har Svenska börsen givit god avkastning och dessutom är man Svensk och vill värna och stödja Sverige så kan det vara goda skäl att ha en högre andel än en procent i sin portfölj. Den som bor och verkar i Sverige slipper dessutom valutarisken när man investerar i Sverige. Jag brukar rekommendera 25 procent i Sverige och 75 procent utomlands.

Personlig allokering?

Nu ska man vara medveten om att det kan finnas skäl för att inte rekommendera något alls i Sverige för en svensk. Antag att du bor i Sverige och har ditt jobb där, kanske en villa där och dina tjänstepensioner där. Ditt företag kanske är svenskt och har sina tillgångar i Sverige.

Du är alltså väldigt exponerad riskmässigt rent geografiskt mot Sverige och då strikt riskmässigt borde du inte ha även dina besparingar i Sverige.

Som rådgivare ska man ta hänsyn till vilket yrke en kund har. Jobbar kunden på ett telecomföretag så är ju denna redan riskmässigt utsatt för telecom och skulle det gå dåligt för telecombranschen så kan kunden bli arbetsös. Därför ska en kund som jobbar inom telecom ha mindre exponering mot telecom än exempelvis en kund som jobbbar med läkemedel. Skullle telecomkunden bli arbetslös och dessutom har sina placeringar inom telecom så blir det ju en dubbel smäll när denne blir arbetslös och kundens besparingar dessutom sjunker i värde.

På samma sätt borde man ta hänsyn till var en kund bor och var företaget kunden jobbar för har sina tillgångar och huvudsakliga marknader rent geografiskt.

I denna artikel kommer jag dock ändå att generalisera och rekommendera 25 procent i Sverige eftersom som jag tidigare sagt Sverige har gått bra historiskt sett och det finns dessutom utomordentligt fina svenska indexfonder med låga avgifter och bra riskspridning.


Två allokeringsdimensiner - Storlek och Värde

Man brukar skilja mellan stora bolag och småbolag, tillväxtbolag och värdebolag. "Generellt kan man säga att värdebolag kännetecknas av:

- En hög utdelning i förhållande till priset på aktien, det vill säga hög direktavkastning
- Företaget har värdefulla tillgångar som inte redan är inräknade i aktiens pris
- Attraktiva nyckeltal gällande tillgångar, försäljning, vinst, tillväxtpotential och kassaflöde
- Stabil vinsttillväxttakt och mindre prisvariation i aktiekursen."

"När det gäller tillväxtbolag kännetecknas dessa istället av:

- Låg eller ingen utdelning
- Den förväntade tillväxttakten i intäkter och vinster är högre än genomsnittet
- Hög priskänslighet på aktien vid förändringar i vinsttillväxten
- Snabba prisförändringar medför högre risk än för genomsnittsaktien"

"De olika egenskaperna hos respektive bolagstyp gör att aktierna vanligtvis går olika bra i olika tider. I skakiga börsperioder går oftast värdebolagsaktier bättre relativt sett medan tillväxtbolagens aktier utvecklas bättre i tider med stor riskaptit på börsen och god ekono­misk tillväxt" (källa: LF)

Om man därför vill allokera för en lång tidsperiod där både goda och dåliga konjunkturperioder kommer att avlösa varandra så bör man sätta av ungefär lika delar i dessa olika dimensioner av bolag med en lätt övervikt i indexfonder som är riktade mot små bolag.


Sälj INTE när börsen rasar!
På detta sätt kan man sedan bekymmerslöst slippa att engagera sig i hur konjunkturen utvecklas och tillbakalutad kunna slappna av när det är dåliga tider och tidningsrubrikerna skriker om börsras och depression.

Det finns en devis som säger, "Buy on bad news", det vill säga att man ska investera när nyheterna skriker ut dåliga börsnyheter och den kan man lugnt tillämpa om man ligger allokerad rätt. Då kan man alltså göra precis tvärtom mot vad tidningarna rekommenderar. När de säger, sälj så köp för då är det rea på börsen och kan du vänta ut stormen så efter regn kommer solsken.

Hur mycket bör man spara?

De flesta internationella rådgivare är överrens om att ca 12-15 procent av din bruttolön är rimligt att spara. (källa: Yahoo Finance.) Om du har ett svenskt kollektivavtal så avsätts mellan ca 2-4 procent av din lön redan idag till pension och då kanske du även har avsättning via det almänna pensionssystemet och exempelvis PPM så för en svensk med kollektivavtal är en rekommenderad nivå ca 10 procent av bruttolönen. Se även artikeln Tiondeprincipen.

Avgiften en avgörande aspekt

När man jämför fonder så brukar det påpekas att man ska titta på kvalitativa och kvantitativa mått. Dessa mått har dock ingen större relevans när det gäller indexfonder. Men ett mått finns som är avgörande för alla fonder nämligen förvaltningsavgiften. Den påverkar resultatet kraftigt för både indexfonder och vanliga aktivt förvaltade fonder.

Avgifterna kan vara giftiga!

När du placerar i en fond ska du försöka tänka dig gärna 10 år framåt i tiden eftersom det är en långsiktig placering. Om du tänker 10 år framåt ska du även ta avgiften gånger 10 det vill säga att om vi antar att avgiften i din fond är 1,7 procent så tar du avgiften gånger 10 och får då siffran 17 procent. Om du inte har någon avkastning i fonden så har 17 procent av ditt kapital gått till förvaltaren. Det är en avsevärd kostnad.

Förhoppningsvis kommer du dock att ha avkastning i fonden och då kommer dessa siffror inte att stämma men de ger i alla fall en tankeställare. Tänk istället en fond med 0,4 procent i avgift. Där blir slutresultatet 4 procent av ditt kapital i avgift under en tioårsperiod. Om man jämför 17 procent med 4 procent så inser de flesta investerare att låga avgifter är att eftersträva. Det finns dessutom forskning som visar att låga avgifter och bra avkasting hänger ihop tvärtemot vad man skulle kunna tro.

De flesta fonder jag rekommenderar här är så kallade ETF, vilket kommer från engelskans Exchange Traded Funds. Dessa fonder handlas direkt på börsen och därför kan de handlas från många olika banker utan att de är knutna till en specifik bank. Dessa fonder brukar ha mycket stora volymer och därmed låga årliga avgifter, dock får man betala courtage vid köp och försäljning.

Deutche Bank och UBS är nya på den svenska marknaden med ETFs som är i princip gratis. De har i skrivande stund inte så stor omsättning och spreadarna är stora vilket gör att jag avvaktar med att rekommendera dem idag. I morgon kan dock dessas produkter vara mycket intressanta.


Luta dig tillbaka och slappna av.
Det dubbla undantaget är Avanza Zero som är en fond knuten till Avanza Bank. Denna fond har inga avgifter alls och är därmed den billigaste fond som tänkas kan. Avanza Bank går till och med ut och lovar en rymdresa till den som hittar minsta lilla avgift i fonden.

När man alluderat och allokerat sina fonder kan man luta sig tillbaka och då är det viktigt att man slappnar av och inte försöker parera nedgångar eller pricka uppgångar i marknaden. Det finns åtskilliga bevis på att det fungerar dåligt att vara en aktiv förvaltare.

Alluderat allokeringsförslag

Med tanke på det som jag skrivit ovan så skulle ett lämpligt förslag på några indexfonder vara:

  • 25 procent i Avanza Zero avgift 0% (eller annan svensk indexfond)
  • 12 procent i Vanguard Ftse All World Ex Us Etf (VEU) avgift 0.25%
  • 13 procent i Spdr S&P500 (SPY) avgift 0.09%
  • 25 procent i Vanguard Ftse All World Ex Us Small Cap Etf (VSS) avgift 0.40%
  • 25 procent i Vanguard Small-Cap ETF (VB) avgift 0.14%



Basen består av småbolagsindexfonder, i mitten större globala bolag och i toppen en svensk indexfond.


Kommentarer emottages tacksamt. Hör av dig om du hittar något fel, förbättringsförslag eller bara för att du gillar indexfonder!

/David Winther
Show comments
Hide comments

48 kommentarer:

  1. Hej!
    Intressant artikel.
    Var kan man köpa fonderna du rekommenderar ovan? Jag har tex en depå hos Avanza och ingen av fonderna förutom Avanza Zero verkar finns med där.

    SvaraRadera
  2. Hej Oskar och tack för din kommentar.
    Dessa fonder kallas för ETF och handlas på samma sätt som aktier.

    Logga in på Avanza. Klicka sedan på;

    1. Mina sidor

    2. Köp och sälj (här väljer du ex Kapitalförsäkring eller IPS)

    3. Aktier Land: USA (första gången du gör detta måste du godkänna tre avtal)

    4. Värdepapper: Skriv "SPY" sedan sök. Då dyker Krispy Creme Donut upp. Klicka på den lilla pilen till höger om bolaget för att få upp en rulllist och i denna kan du välja första fonden som heter Spdr S&P500.

    5. Under "antal" skriver du in hur många fondandelar du vill ha och sedan klickar du på Köp. (Courtaget (köpavgiften) hittar du om du klickar på Hem och Prislista / Handel. Nordnet är vissa fall något billigare.)

    Sedan börjar du om från början för nästa fond men under punkt 4 skriver du Vanguard och i rullisten hittar du då de andra fonderna jag skrivit om.

    Lycka till!

    SvaraRadera
  3. Bra skriven artikel! Portföljen du föreslår är faktiskt försnillande lika den portfölj jag har idag, förutom att jag har ca 30% i småbolag och lite högre andel i sverigeindex.

    Såg att några av avgifterna som nämndes verkade sammanblandade, kollade upp dom hos Vanguard:

    Vanguard FTSE All-World ex-US ETF: 0,25%
    Vanguard FTSE All-World ex-US Small-Cap ETF: 0,40%
    Vanguard Small-Cap ETF: 0,14%

    Använder själv denna ETF för US:

    Vanguard Total Stock Market ETF (0,07% avgift, innehåller de ca 3400 största bolagen i USA)


    Hoppas verkligen att vi får se ett större utbud av indexfonder framöver och att de nya ETF:erna får högre omsättning / lägre spreadar snart. Då skulle man slippa onödiga valutaväxlingar och till viss del också den källskatt man nu betalar på utdelningar när man investerar i USA.

    SvaraRadera
  4. Hej David och tack för svaret.

    Ang de amerikanska ETF'erna så är minimicourtaget för mig ca 14 USD.
    För hur mycket rekommenderas att köpa vid varje tillfälle? Det borde bli ganska dyrt att köpa för mindre belopp, tex 4st ETF'er vid varje köptillfälle 56USD.

    Sedan en fråga till det som GP skrev. Hur mycket är källskatten på utdelningarna? Jag har mitt sparande i en kapitalförsäkring för tillfället.

    SvaraRadera
  5. Till Oskar:

    Källskatten på utdelningar när du investerar på USA-börsen är 15%. Om din ETF delar ut 2% ett år, blir det då 15% x 2% = 0,3% som går till källskatt.

    Ett tips när det gäller ETF-köpandet är att du först bestämmer en minsta summa där courtaget utgör tillräckligt liten kostnad i procent. Sedan ackumulerar du t.ex. i en fond som Danske Invest Global Index tills du når summan, säljer fonden och köper ETF:en.

    Köper du en ETF för 5000kr blir courtaget ca 2%, vid 10000kr 1%, 20000kr 0,5% osv. Jag personligen tycker att 10000-20000kr eller mer per ETF-köp kan vara lagom att köpa för, då tjänar du igen courtagekostnaden på några år pga de väldigt låga avgifterna på ETF:erna.

    SvaraRadera
  6. Hej GP,

    Tack för dina kommentarer.

    I dag rekommenderar exempelvis Nordea upp till 45 procent i Sverige så din portfölj är nog lite mer politiskt korrekt än min och jag tror att du kommer få en mycket bra avkastning på den.

    Tack för ditt påpekade om avgifterna. Jag har nu rättat uppgifterna.

    SvaraRadera
  7. När det gäller avgiften så tycker jag GP har en bra strategi, att månadsspara i en global indexfond eller om du är lite mer äventyrlig i Avanza Zero tills du fått ihop ett större belopp du kan investera i ETF.

    Ska man vara riktigt snål så borde man samla ihop ca 70 000 kr innan köp per fond, men där kan snålheten bedra visheten. Eftersom du även får betala exempelvis 0,5 procent per år i avgift för Danske Invest Global Index så kan 10 000-20 000 kr vara lämpligt.

    SvaraRadera
  8. Hej
    OK tack,
    Lite synd dock på avgiften.

    En liten sidofråga. Vad anser du/ni om att spara i en kapitalförsäkring med den här typen av fonder/ETF'er.

    SvaraRadera
  9. Jag ska skriva en artikel om kapitalförsäkring men generellt sett så är det en bekväm lösning för att spara. Man slipper deklarera alla affärer och så kan man begära avdrag för den ovan nämnda källskatten.

    Om man generaliserar och bara skulle spara ett år så är kapitalförsäkring absolut att föredra ett genomsnittligt år. Antag att du får genomsnittsavkastningen 10% och säljer, då får du betala 30 % av vinsten i skatt utan kapitalförsäkring. Med kapitalförsäkring betalar du ca 1 % skatt fast på hela beloppet.

    Antag att du spara 10000 kr utan kapitalförsäkring så blir skatten 300 kr.
    Med kapitalförsäkring blir den 130 kr.

    Är man riktigt slug så kan man återköpa hela kapitalförsäkringen den 31 december eftersom skatten dras den 1 januari och sedan sätta in pengarna igen den 2 januari varje år så betalar man ingen skatt alls. Tänk dock på att det finns en generalklausul mot skatteflykt så du måste hitta på ett bra skäl till att du gör sådana lustiga transaktioner varje år. :)

    Men det är bara om du säljer för om du inte säljer så ackumuleras vinsten med ränta på ränta och då kan sifforna bli annorlunda.

    Det finns även andra fördelar som att du själv exempelvis kan välja förmånstagare innan du dör. Du kan exempelvis hoppa över en bröstarvinge eller göra dina barn arvlösa om du skulle vilja det. :)

    Det finns även nackdelar - exempelvis får man inte göra förlustavdrag.

    SvaraRadera
  10. "...och så kan man begära avdrag för den ovan nämnda källskatten."

    Vet du om några sådana avdrag har beviljats? Av den lilla information jag har kunnat hitta om saken, är det försäkringsbolaget (Avanza, Nordnet...) som ska begära avdraget. Vid förfrågan har dom dock svarat något i stil med att det är komplicerat och att de idag inte har resurser att genomföra detta.

    Vore intressant att veta om det är möjligt. Kanske dags att jag skickar en egen förfrågan till Avanza.

    SvaraRadera
  11. Två länkar med diskussioner om avdrag för källskatten pga den dubbelbeskattning som annars sker i en kapitalförsäkring:

    https://www.avanza.se/aza/press/press_article.jsp?article=139583

    http://cornucopia.cornubot.se/2010/04/avanza-uppmarksammar-avdragsratten-for.html

    SvaraRadera
  12. Om du har en svensk kapitalförsäkring så bör du begära avdraget av ditt bolag exempelvis Avanza och på så sätt kommer de så småningom få upp ögonen för möjligheten.

    Om du har en utländsk kapitalförsäkring så begär du själv avdraget av skattemyndigheten och vad jag vet så är det inget de brukar neka.

    SvaraRadera
  13. Hej, kan tänka mig att jag max kan investera runt 3000kr i månaden när man köpt hus/lägenhet, fått barn osv. Så om jag går på ditt allokeringsförslag och köper ETF för ca 10000kr kommer det gå väldigt lång tid mellan varje ETF-köp. Tror du jag minska portföljen lite? T.ex 33% zero 33% small cap world och 33% S&P500

    SvaraRadera
  14. Jag tror din plan är utmärkt. Idag rekommenderar experterna upp till 45 procent i Sverige och månadssparar man så fördelar man risken över tiden.

    Så du skulle till och med kunna månadsspara 3000 kr/mån i Zero och sedan efter 1-2 år diversifiera genom att köpa ETF.

    SvaraRadera
  15. Hej! Jag tänker lite som anonym beskriver, tänkte investera ca 3000-4000kr/mån i 25-35 år.

    Hur ska jag lägga upp det? Man vill ju investera så ofta som möjligt, men samtidigt ha en så bred portfölj som möjligt, vad är viktigast?

    SvaraRadera
  16. Hej Alex,

    Med en tidshorisont på 30 år så ska du ligga med 100 procent i aktiefonder och givetvis tycker jag att indexfonder ska vara ditt val. :)

    Det viktigaste är att investera ofta, bredden har mindre betydelse vid så långa tidsperioder.

    En vanlig svensk indexfond är utmärkt att ackumulera kapital i tills du får ihop kanske 50 000 kr som du sedan kan bredda portföljen med efter hand.

    Om man vill ha lite bredd under tiden man ackumulerar ett större belopp så kan man välja att fondspara i sin egen bank och då ska man helst välja en global spridning av tillgångarna.

    Jag har gjort ett par förslag här:

    Swedbank Robur:
    25% Swedbank Robur Indexfond Sverige
    50% Swedbank Robur Indexfond USA
    10% Swedbank Robur Indexfond Asien
    15% Swedbank Robur Privatiseringsfond (ej indexfond)

    SEB:
    100% SEB Etisk Global Indexfond – Lux ack

    Nordea:
    45% Nordea Indexfond Sverige
    55% Nordea Etiskt Urval Global (ej indexfond)

    Handelsbanken:
    100% Handelsbanken Global Index Etisk

    SvaraRadera
  17. Okej, Tack! svårt bara att välja vilka ETF:er man ska investera i, det finns ju så många bra :) Jag är lite sugen på Vanguard Emerging Markets ETF.

    Har precis fått hem den tjocka boken 'Index Funds av Mark T. Hebner, Såg att den fanns som ebook gratis också,
    Den verkar väldigt bra,

    Jag tycker att du borde ge ut en likvärdig bok på svenska :) lite mera lättläst då, skulle köpt den på momangen!

    SvaraRadera
  18. Emerging markets är mycket spännande och jag tror att den fonden kan ge mycket bra avkastning på sikt.

    Mark T.Hebner är ett geni. För ett par år sedan fick jag förmånen att tala med honom och jag måste säga att han är en föregångsman när det gäller indexfonder.

    Jag älskar att skriva men har inte tänk tanken på att skriva en bok om indexfonder. :) Men om jag gjorde det skulle den nog inte bli lika bra som Mr Hebners.

    Men man kanske skulle skriva ett kapitel för att komplettera hans bok för svenska förhållanden då den är skriven för amerikanska förhållanden i första hand.

    Det står ju inget om PPM exempelvis. :)

    SvaraRadera
  19. Hur kan man egentligen räkna med en genomsnittlig avkastning på 10%?

    Ser man från ca 1990 till 2000 har börserna i Sverige och USA gått upp strax över 300%, men sett till de tio senaste åren har börserna legat still över tid. 0% utveckling, give or take. Under samma 10-årsperiod har inflationen ätit upp ca 13-15% av ett orört investerat belopp år 2000. Så, hur kan man egentligen räkna med en genomsnittlig avkastning på 10%? Det låter extremt optimistiskt.

    SvaraRadera
  20. Intressant artikel. Jag är extra nyfiken på småbolag kontra indexfonder, inkl fonder med småbolag. Nyligen har det ju bl.a. riktats kritik mot att svenska småbolagsfonder egentligen inte innehåller småbolag. Hur som helst. Det jag egentligen var nyfiken på är om du har undersökningar om utvecklingen för småbolag och småbolagsindex? Hebner är ju bl.a. kritisk till Bernsteins påståenden om att indexfonder inte fungerar med småbolag.

    SvaraRadera
  21. Tack aktiespartacus för ditt inlägg,

    Jag har varit inne på din hemsida och den är mycket intressant - rekommenderas. ( http://www.aktiespartacus.blogg.se/)

    Problemet med småbolagsfonder är att de måste vara oerhört diversifiearade för att ge bra avkastning eftersom de flesta småbolag går dålig och det bara är få småbolag som går bra.

    Men de som går bra brukar gå oerhört bra och därför väger det med råge upp de småbolag som går dåligt. Diversifiering kostar dock pengar och om jag inte minns fel är det just denna kostnad som Bernstein kritiserar. Det blir helt enkelt för höga avgifter i småbolagsfonerna.

    En annan sak som gjort att småbolagfonderna inte blivit riktigt populära är att småbolag som går oerhört bra blir stora bolag efter hand och därför försvinner ut ur fonden.

    När det gäller de småbolagsfonder jag valt i denna alluderade allokering så är de väldiversifierade och avgifterna är låga tack vare passiv förvaltning.

    När det gäller historiken får jag återkomma men jag tror det finns att finna på Vanguards hemsida eller ifa.com.

    SvaraRadera
  22. Patrick om man tittar på hur den svenska börsen gått sedan 100 år tillbaka så får man 12 procents avkastning per år i snitt innan inflation vilket gör ca 10 procent efter inflation.

    På ifa.com räknar de med upp till 14 procents avkastning långsiktigt på sina fundamentala indexfonder.

    SvaraRadera
  23. Hej
    Jag undrar om om de olika avgiferna på fonderna tx. 0,25--0,3 -0,4% etc.När och hur betalas dessa avgifter om jag tx. bara behåller fonden 1 vecka och sedan säljer den.Tacksam för svar

    Mvh / Josef

    SvaraRadera
  24. Avgiften dras med 1/365 del per dag och är inräknad i kursen.

    Om du bara ska investera i en vecka skulle jag dock inte rekommendera s.k. ETF då det är en köp och säljavgift, courtage som dras förutom den vanliga avgiften.

    SvaraRadera
  25. Hej, ETF:er verkar väldigt spännande. Jag har idag en del sparande i fonder (50% Sverige och resten Asien/Ryssland/Norge) och även ett ganska stort räntesparande. Nu vill jag sätt av 10000:- för att köpa en ETF. Vilken skulle du rekommendera om jag bara skall investera i en ETF?

    SvaraRadera
  26. Tack Tor för din kommentar,

    Jag skulle nog sätta 10 000 kr i en vanlig globnal fond istället för en ETF och spara ihop 10 000 dollar innan jag investerade i en ETF men visst kan kan köpa ETF för 10 000 kr och jag har själv gjort det någon gång.

    Men du säger att du har räntesparande - varför inte sätta in detta i ETF också? Räntesparande ska du bara ha på pengar du tänker använda på kort sikt. Är det ett långsiktigt sparande så sätt även in dessa på en ETF.

    Jag skulle välja en globalfond - Exempelvis Vanguard Total World Stock ETF.

    SvaraRadera
  27. Tack för alla dina tips! Jag uppskattar verkligen din sida och dina tips.

    Jag är helt ny på fonder och aktier. Jag gör säkert många misstag och då vill jag inte göra misstag med alla mina sparpengar. Därför vill jag behålla största delen i "vanligt" sparande så länge.

    SvaraRadera
  28. Hej David!
    Hur stor chans tror du att USA kommer gå in i en hyperinflation inom några år?

    Har läst lite om "domedagsprofeter" som spår detta, och att centralbanker i kina och indien har börjat köpa guld för sina pengar.

    Ska man köpa lite guld kanske, för att gardera sig?

    SvaraRadera
  29. Det är möjligt att USA går in i hyperinflation men jag är optimistisk och att investera i indexfonder har historiskt varit det bästa skyddet mot inflation. Guld har inte varit en bra investering mot inflation. Se diagrammet här: http://indexfond.bloggagratis.se/

    SvaraRadera
  30. Om man investerar i någon av Vanguard ETF'er så gissar jag att det är i dollar. Är inte risken att en eventuell uppgång då äts upp av en nedgång för dollarn?

    Hur ser du på det?

    SvaraRadera
  31. Det är sant att det finns en valutarisk. Indexfonder har dock en väldigt liten kassa så jag vågar påstå att den är mindre för indexfonder än vanliga aktivt förvaltade fonder.

    SvaraRadera
  32. Hej,

    Jag har en fråga angående deklaration och ETF:er. Hur fungerar det om man har det i en vanlig aktiedepå? Idag kan man ju köpa och sälja fonder hur man vill i en aktiedepå utan att behöva krångla med deklaration (som man måste göra med aktier). Men hur är det egentligen med ETF:er? Fungerar det på samma sätt? Hur blir det om man investerar i en ETF som ger utdelningar - måste man deklarera detta också eller sköts detta automatiskt, dvs inrapporteras till skatteverket (som en vanlig fond)? Summa sumarum: kan man köpa ETF:er som ger utdelningar i en vanlig aktiedepå och slippa allt som har med ångestladdad deklaration att göra?

    Tack David för en utmärkt sida förresten.

    SvaraRadera
  33. En EFT deklareras som en aktie så tyvärr är det fortfarande lite knepigt. Men det går utmärkt att ha ETF i kapitalförsäkring och då slipper man mycket av deklarationskrånglet.

    (Klicka gärna på Kapitalförsäkring i toppmenyn.)

    SvaraRadera
  34. Hej,

    Har en KF men även en vanlig aktie/fond depå då den senare har insättningsgaranti. Tänkte lägga ETF:erna där. Hitta detta:
    http://www.aktiespararna.se/ungaaktiesparare/Ovrigt/deklarationspecial/Deklarera-fondaffarer/

    Juridiskt och skattemässigt sett är ju en ETF en fond som jag förstår det.

    Har mailat Avanza och frågat deras kundsupport men de vet inte....

    SvaraRadera
  35. Ja detta är en djungel, tyvärr. Det finns olika uppfattningar om detta till och med på Skatteverket.

    Enligt Nordnet ska ETF deklareras som en aktie och det är gissningsvis det säkraste sättet om man inte vill komma i delo med skatteverket.

    Källa: https://www.nordnet.se/mux/web/nordnet/infordeklarationen.html

    SvaraRadera
  36. Om du inte fått kontrolluppgift för dina försäljningar i ETF så måste du själv deklarera dessa på K4 som jag förstår det hela.

    SvaraRadera
  37. Hej,

    Jag har en IPS idag med ett värde på 100 tusen. vad har du för förslag på spridning i en sådan med löpande insättning på 1000kr/mån. Jag har den i Avanza. Det blir lite meckigt när man måste stoppa in 200kr/fond som minsta månadssparande. Förslag: 20% i vardera fond. Avanza zero, SEB index Usa, SEB Europa index, Swedb Asia index, Danske global index. Är detta klokt?

    Mvh
    daniel

    SvaraRadera
  38. Ditt förslag på 20% i vardera fond. Avanza zero, SEB index Usa, SEB Europa index, Swedb Asia index, Danske global index låter som en bra blandning för ett långsiktigt sparande i en IPS. Du får vara beredd på att ditt kapital kommer att åka lite berg och dalbana men historiskt sett så har en sådan blandning givit mycket bra avkastning.

    SvaraRadera
  39. Tack för en superbra blogg och en bra post! Tack vare dig har jag kollat upp forskningen och läst igenom Hebners bok. Vad som slår mig när jag jämför IFAs 100-portfölj med din allokering ovan är att han diversifierar betydligt mer (11 olika ETF:er där du har fem) samt att han även exponerar extra mycket mot värde och småbolag, medan du ökar exponeringen mot småbolag men inte mot värde. Kollar man statistiken i hans bok ser man ju att för tillväxtaktier är utvecklingen ungefär likadan för stor- och småbolag, så om man exponerar mot småbolag men inte mot värde får man ju bara halva den förtjänsten.

    Det verkar dock inte finnas så många index-ETF:er som fokuserar på värde (vi kan ju inte köpa hos DFA, som Hebner rekommenderar). De enda jag hittar investerar bara i USA. Med tanke på det har jag designat följande protfölj:

    10% US microcap (IWC)
    20% US small cap value (VBR)
    10% US large cap value (VONV)

    10% World (VEU)
    10% World small cap (VSS)

    20% Emerging Markets (VWO)
    20% EM small cap (EWX)

    20% Avanza Zero

    ---

    Det faktum att jag vill överexponera mot värde gör att jag får ganska mycket i USA, men å andra sidan är USA en stor del av världsekonomin. Med det här har jag 50% småbolag och 30% värde. Frågan är om jag diversifierat ut onödigt mycket? Min plan är att spara 10 000 varje månad, så jag tänker att jag alltid köper i den som är längst under sin idealandel och på så sätt balanserar jag portföljen kontinuerligt och åker inte på massa extracourtage genom att dela upp inbetalningarna på sju ETF:er.

    SvaraRadera
  40. Jag tycker du gör rätt som exponerar mer mot värde trots eventuell högre volatilitet då statistiken visar att de går bättre på lång sikt.

    USA har historiskt sett varit mer än 50 procent av världsmarknaden så det kan vara rätt att vara lite överexponerad där. Jag har själv varit det under ett par år och legat mycket i små värdebolag och jag har fått en fin avkastning.

    SvaraRadera
  41. (Samme Anonym som ovan)
    Jag har upptäckt två saker nyligen:

    1: Det finns en ETF som exponerar mot värdebolag utanför USA (fast bara Europa, Asien och Australien). Den heter iShares MSCI EAFE Value, kortnamn EFV. 0,4% avgift. Jag ska nog försöka få in den i min portfölj.

    2: Månadssparande i ETF:er hos Nordnet gäller bara vissa fonder, och inga på den Amerikanska marknaden, så man kan inte månadsspara i Vanguard-ETF:er. Så jag öppnade ett Nordnet-konto helt i onödan. :)

    SvaraRadera
  42. Ajdå - Nordnet är inte riktigt tydliga i sin reklam ang månadssparande tyvärr:

    https://www.nordnet.se/manadsspar/etf

    SvaraRadera
  43. Jag fortsätter att kommentera här, eftersom du tyvärr inte publicerat några nya poster. :)

    Två till saker jag upptäckt om att investera i Vanguard-ETF:er som kan vara bra för folk att känna till. För det första verkar det som att Avanza tar ut en växlingsavgift på 0,5% när man köper utlänska värdepapper, enligt den här sidan: http://vardeinvesteraren.nu/vardeinvestering/utlandshandel-hos-avanza-och-nordnet

    För det andra åker man på en utländsk källskatt på 15% på utdelningarna (jag hade inte insett att ETF:er gav utdelningar) även när man har dem i ett ISK. Den kan man visserligen få tillbaka av Skatteverket, men bara så länge den är lägre än schablonskatten man betalar på sitt ISK. Dessutom får man ju ligga ute med pengarna i ett år eller så eftersom man måste vänta till deklarationen innan man kan begära avdraget och sedan vänta på återbäringen. Den utdelningsskatt jag just betalade hamnar ju på deklarationen för 2014 och jag kommer inte att få tillbaka de pengarna förrän 2015, så jag går miste om en del avkastning.

    Bägge dessa saker gör att jag tror att jag ska öka andelen Avanza Zero i mitt innehav.

    SvaraRadera
  44. Tack för din kommentar. Jag har inte haft tid att uppdatera sidan tyvärr men här finns en äldre tabell över källskatter:


    Problem med kapitalförsäkringar

    SvaraRadera
  45. Jag har ca 150 000:- i en kapitalförsäkring hos Skandia som löper ut 2018. Jag trodde inte att det var så petigt så jag lät rådgivarna placera pengarna jag satte in från 2008-2009 och kollade inte den på flera år. 2013 var pengarna 20 000 under insätningsvärdet och jag började försöka göra något åt saken utan att ha så mycket kunskaper. Nu är jag tillbaks till insättningsvärdet, men det står bara still eller sjunker lite nu och jag oroar mig för att den ska sjunka igen. Jag tänker fortsätta spara pengarna i kanske 25-30 år till men jag vill då spara i indexfonder. Funderar på att lämna Skandia efter 2018 när pengarna släpps, men hur hade du placerat dem fram tills dess?

    Tack på förhand

    SvaraRadera
  46. Hej,

    Tack för din fråga.

    I ditt fall skulle jag lägga 100% i fonden Skandia Global Exponering. Det är en indexfond med acceptabel avgift och som sprider riskerna både globalt och mellan olika branscher.

    Denna fond kommer dock att gå både upp och ned olika år så det får man vara beredd på. Men Jag skulle inte försöka parera svängarna utan luta mig tillbaka och njuta av vetskapen att när det går utför så har indexfonder alltid återhämtat sig efter en tid.

    Om du byter bolag 2018 så titta efter ett bolag med låga avgifter och om de har någon global indexfond vilket jag skulle rekommendera i ditt fall.

    Lycka till!

    SvaraRadera
  47. Hej! Tack för en fantastiskt upplysande artikel. Jag är en ung nybörjare på sparande och har fått ett intresse för indexfonder. Hur kan jag gå tillväga för att ta reda på vilka fonder som verkligen följer index? Jag vill alltså undvika fonder som utger sig för att följa index, men som i själva verket bara följer på ett ungefär.

    SvaraRadera
  48. Tack så mycket!

    Problemet brukar vara det motsatta; fonder som utger sig för att vara aktivt förvaltade är i själva verket indexfonder. Syftet är att ha en billig förvaltning men kunna ta ut en hög avgift.

    Men det finns ett enkelt sätt att kolla att din fond verkligen följer index och det är helt enkelt att kolla hur mycket den avviker från ett vedertaget index. De flesta indexfonder avviker lite - utan att det är något negativt i det. Avvikelserna brukar bero på att fonden måste ha lite pengar i likviditet och att mättidpunkterna brukar avvika lite.

    På jämförelsesiter exempelvis morningstar.se kan du jämföra din fond med olika index. Det är ett bra verktyg för att kolla din fond.

    Lycka till!

    SvaraRadera