Om du bara vill se hur ett placeringsförslag i indexfonder kan se ut så kan du hoppa över detta avsnitt och gå direkt längst ned i artikeln.
Vetenskap och beprövad erfarenhet säger att indexfonder är investerarens bästa vän. Det är inget nytt och har varit ett faktum så länge indexfonder funnits och bevisades av forskare redan innan indexfonder fanns. Men vilka indexfonder ska man då investera i?
Kunskapen om hur man vetenskapligt ska placera sitt kapital har funnits under lång tid. Redan i början av 1900-talet fanns det empiriska tester av börserna, och hur man ska fördela eller på finansspråk hur man allokerar kapitalet.
Allokera betyder att fördela eller tilldela. På siten
svaronline.se hittade jag följande definition av allokera:
"Avsätta för bestämt ändamål. Begreppet resursallokering används ofta vilket avser statens eller offentliga myndigheters planmässiga fördelning av krediter eller produktionsfaktorer mellan olika näringsgrenar, branscher eller företag."
När man allokerar brukar man ta hänsyn till vilken tidshorisont placeraren har och vilken tolerans mot fluktuationer i marknadsvärdet spararen vågar utsätta sig för under spartiden. Man brukar använda andelen räntefonder för att minska fluktuationerna och aktiefonder för att öka fluktuationerna i investerarens portfölj. I denna artikel syftar dock allokeringen på vilka indexfonder man bör ha i sin portfölj och inte vilka räntefonder.
Att alludera indexfonder
Alludera betyder enligt
synonymer.se att
anspela, hänsyfta, antyda och häntyda.
En alluderad allokering av indexfonder skulle således kunna betyda att detta är en antydan till en fördelning av kapitalet i vilka indexfonder som generellt skulle kunna vara lämplig. Men man ska vara medveten om att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida placeringar och att fonder även indexfonder både kan stiga och sjunka i värde.
Men med hjälp av allokering så minskar i alla fall risken och förhoppningsvis så ökar även möjligheten till en god avkastning.
Allokering mellan räntefonder och aktieindexfonder
Ett och annat gupp får man räkna med.Här kommer jag
inte att behandla allokering mellan räntefonder och aktiefonder utan jag utgår ifrån att placeraren har en tidshorisont på minst 10 år och att kapitalet under denna tid tillåts fluktuera, det vill säga att det har ingen betydelse att kapitalet går ned i värde emellanåt utan det viktigaste är att avkastningen optimeras.
Som investerare måste man vara beredd på att själva kapitalet alltså både kan minska och öka i värde under spartiden eftersom det vi här är mest intresserade av är själva "räntan" eller avkastningen av kapitalet.
Ett kapital kan vandra i generationer.Kapitalet ser vi här som en åker som ger skörd. Det är skörden vi är fokuserade på och det är den vi ska leva av. Vi tänker inte avyttra eller äta av själva åkern i sig utan den ska vi bara så, gödsla, harva och ploga så det spelar inte så stor roll hur den ser ut bara den ger god avkastning i slutändan. Åkern är här en bild på kapitalet och skörden är avkastningen av kapitalet. En åker kan vara en välsignelse för många generationer och på samma sätt ska man se sitt kapital och därför skilja på kapitalet och avkastningen av kapitalet.
Om man investerar på lång sikt finns det ingen anledning att ha räntefonder i sitt sparande. Räntefonder kan ha en förväntad avkastning på kanske 4 procent per år och aktieindexfonder kan ha en förväntad avkastning på 10 procent. Så jag förstår inte de rådgivare som rekommenderar
Ska det luta så ska det!räntefonder för långsiktigt sparande. Varför ska man rekommendera en produkt som ger lägre avkastning till investeraren?
Det finns ett skäl och det är att rådgivaren vill skydda sin egen rygg. Räntefonder fluktuerar nämligen mycket lite och är därmed "tryggare". I själva verket ger de dålig avkastning och då är det betydligt tryggare i längden att få bra avkastning och låta kapitalet åka berg-och-dalbana. Berg-och-dalbanan är nämligen ofarlig i det långa loppet så länge man inte hoppar av i farten.
Allokering mellan olika branscher - diversifiering i indexfonder
En klassisk allokering när man köper aktier brukar vara att köpa telecom och läkemedel. Det brukar nämligen vara så att telcomakterna går upp när läkemedelsaktierna går ned och tvärtom och därmed får man en jämnare fördelning av hela portföljen och den går inte så kraftigt upp och ned, svängningarna bli helt enkelt mindre trots att man har bra avkastning.
Varje enskild aktie har en egen unik risk och utöver den unika risken utsätts aktierna för marknadsrisk. Dessa två risker, unik- och marknadsrisk utgör tillsammans aktiens totalrisk.
Den unika risken kan man ta bort från sin portfölj genom att köpa många aktier och därmed får i princip bara marknadsrisk. Detta kallas att
diversifiera sin portfölj. Det bästa sättet att få många olika aktier i sin portfölj är att strunta i att köpa enskilda aktier och i stället köpa en indexfond. Indexfonder innehåller nämligen massor av olika aktier. Det är också det billigaste sättet att diversifiera eftersom man ofta få betala mycket i courtage (avgifter) när man själv försöker diversifiera.
Allokering mellan olika geografiska regioner
Om man investerar allt sitt kapital i ett enskilt land så ligger man pyrt till om det skulle gå dåligt för det landet eller den regionen. Därför bör man inte lägga alla ägg i samma...land. Man ska alltså även diversifiera mellan olika geografiska regioner. Detta brukar kallas att placera globalt.
Det finns globala indexfonder som man på detta sätt kan placera i och därmed få en automatisk allokering både mellan olika branscher och olika geografiska regioner.
Tyvärr brukar globala indexfonder kosta en slant i avgifter och om man bor i exempelvis Sverige kanske man vill placera mer i Sverige än vad den globala indexfonden gör. Sverige utgör nämligen bara en procent av världsekonomin och därför brukar den svenska delen i en global indexfond inte vara speciellt stor. USA däremot utgör 51 procent av världsekonomin och ska därför enligt detta resonemang dominera i en global portfölj.
Historisk sett har Svenska börsen givit god avkastning och dessutom är man Svensk och vill värna och stödja Sverige så kan det vara goda skäl att ha en högre andel än en procent i sin portfölj. Den som bor och verkar i Sverige slipper dessutom valutarisken när man investerar i Sverige. Jag brukar rekommendera 25 procent i Sverige och 75 procent utomlands.
Personlig allokering?
Nu ska man vara medveten om att det kan finnas skäl för att inte rekommendera något alls i Sverige för en svensk. Antag att du bor i Sverige och har ditt jobb där, kanske en villa där och dina tjänstepensioner där. Ditt företag kanske är svenskt och har sina tillgångar i Sverige.
Du är alltså väldigt exponerad riskmässigt rent geografiskt mot Sverige och då strikt riskmässigt borde du inte ha även dina besparingar i Sverige.
Som rådgivare ska man ta hänsyn till vilket yrke en kund har. Jobbar kunden på ett telecomföretag så är ju denna redan riskmässigt utsatt för telecom och skulle det gå dåligt för telecombranschen så kan kunden bli arbetsös. Därför ska en kund som jobbar inom telecom ha mindre exponering mot telecom än exempelvis en kund som jobbbar med läkemedel. Skullle telecomkunden bli arbetslös och dessutom har sina placeringar inom telecom så blir det ju en dubbel smäll när denne blir arbetslös och kundens besparingar dessutom sjunker i värde.
På samma sätt borde man ta hänsyn till var en kund bor och var företaget kunden jobbar för har sina tillgångar och huvudsakliga marknader rent geografiskt.
I denna artikel kommer jag dock ändå att generalisera och rekommendera 25 procent i Sverige eftersom som jag tidigare sagt Sverige har gått bra historiskt sett och det finns dessutom utomordentligt fina svenska indexfonder med låga avgifter och bra riskspridning.
Två allokeringsdimensiner - Storlek och Värde
Man brukar skilja mellan stora bolag och småbolag, tillväxtbolag och värdebolag. "Generellt kan man säga att värdebolag kännetecknas av:
- En hög utdelning i förhållande till priset på aktien, det vill säga hög direktavkastning
- Företaget har värdefulla tillgångar som inte redan är inräknade i aktiens pris
- Attraktiva nyckeltal gällande tillgångar, försäljning, vinst, tillväxtpotential och kassaflöde
- Stabil vinsttillväxttakt och mindre prisvariation i aktiekursen."
"När det gäller tillväxtbolag kännetecknas dessa istället av:
- Låg eller ingen utdelning
- Den förväntade tillväxttakten i intäkter och vinster är högre än genomsnittet
- Hög priskänslighet på aktien vid förändringar i vinsttillväxten
- Snabba prisförändringar medför högre risk än för genomsnittsaktien"
"De olika egenskaperna hos respektive bolagstyp gör att aktierna vanligtvis går olika bra i olika tider. I skakiga börsperioder går oftast värdebolagsaktier bättre relativt sett medan tillväxtbolagens aktier utvecklas bättre i tider med stor riskaptit på börsen och god ekonomisk tillväxt" (källa:
LF)
Om man därför vill allokera för en lång tidsperiod där både goda och dåliga konjunkturperioder kommer att avlösa varandra så bör man sätta av ungefär lika delar i dessa olika dimensioner av bolag med en lätt övervikt i indexfonder som är riktade mot små bolag.
Sälj INTE när börsen rasar!På detta sätt kan man sedan bekymmerslöst slippa att engagera sig i hur konjunkturen utvecklas och tillbakalutad kunna slappna av när det är dåliga tider och tidningsrubrikerna skriker om börsras och depression.
Det finns en devis som säger, "Buy on bad news", det vill säga att man ska investera när nyheterna skriker ut dåliga börsnyheter och den kan man lugnt tillämpa om man ligger allokerad rätt. Då kan man alltså göra precis tvärtom mot vad tidningarna rekommenderar. När de säger, sälj så köp för då är det rea på börsen och kan du vänta ut stormen så efter regn kommer solsken.
Hur mycket bör man spara?
De flesta internationella rådgivare är överrens om att ca 12-15 procent av din bruttolön är rimligt att spara. (källa:
Yahoo Finance.) Om du har ett svenskt kollektivavtal så avsätts mellan ca 2-4 procent av din lön redan idag till pension och då kanske du även har avsättning via det almänna pensionssystemet och exempelvis PPM så för en svensk med kollektivavtal är en rekommenderad nivå ca 10 procent av bruttolönen. Se även artikeln
Tiondeprincipen.
Avgiften en avgörande aspekt
När man jämför fonder så brukar det påpekas att man ska titta på kvalitativa och kvantitativa mått. Dessa mått har dock ingen större relevans när det gäller indexfonder. Men ett mått finns som är avgörande för alla fonder nämligen förvaltningsavgiften. Den påverkar resultatet kraftigt för både indexfonder och vanliga aktivt förvaltade fonder.
Avgifterna kan vara giftiga!
När du placerar i en fond ska du försöka tänka dig gärna 10 år framåt i tiden eftersom det är en långsiktig placering. Om du tänker 10 år framåt ska du även ta avgiften gånger 10 det vill säga att om vi antar att avgiften i din fond är 1,7 procent så tar du avgiften gånger 10 och får då siffran 17 procent. Om du inte har någon avkastning i fonden så har 17 procent av ditt kapital gått till förvaltaren. Det är en avsevärd kostnad.
Förhoppningsvis kommer du dock att ha avkastning i fonden och då kommer dessa siffror inte att stämma men de ger i alla fall en tankeställare. Tänk istället en fond med 0,4 procent i avgift. Där blir slutresultatet 4 procent av ditt kapital i avgift under en tioårsperiod. Om man jämför 17 procent med 4 procent så inser de flesta investerare att låga avgifter är att eftersträva. Det finns dessutom forskning som visar att låga avgifter och bra avkasting hänger ihop tvärtemot vad man skulle kunna tro.
De flesta fonder jag rekommenderar här är så kallade ETF, vilket kommer från engelskans Exchange Traded Funds. Dessa fonder handlas direkt på börsen och därför kan de handlas från många olika banker utan att de är knutna till en specifik bank. Dessa fonder brukar ha mycket stora volymer och därmed låga årliga avgifter, dock får man betala courtage vid köp och försäljning.
Deutche Bank och
UBS är nya på den svenska marknaden med ETFs som är i princip gratis. De har i skrivande stund inte så stor omsättning och spreadarna är stora vilket gör att jag avvaktar med att rekommendera dem idag. I morgon kan dock dessas produkter vara mycket intressanta.
Luta dig tillbaka och slappna av.Det dubbla undantaget är Avanza Zero som är en fond knuten till Avanza Bank. Denna fond har inga avgifter alls och är därmed den billigaste fond som tänkas kan. Avanza Bank går till och med ut och lovar en rymdresa till den som hittar minsta lilla avgift i fonden.
När man alluderat och allokerat sina fonder kan man luta sig tillbaka och då är det viktigt att man slappnar av och inte försöker parera nedgångar eller pricka uppgångar i marknaden. Det finns åtskilliga bevis på att det fungerar dåligt att vara en aktiv förvaltare.
Alluderat allokeringsförslag
Med tanke på det som jag skrivit ovan så skulle ett lämpligt förslag på några indexfonder vara:
- 25 procent i Avanza Zero avgift 0% (eller annan svensk indexfond)
- 12 procent i Vanguard Ftse All World Ex Us Etf (VEU) avgift 0.25%
- 13 procent i Spdr S&P500 (SPY) avgift 0.09%
- 25 procent i Vanguard Ftse All World Ex Us Small Cap Etf (VSS) avgift 0.40%
- 25 procent i Vanguard Small-Cap ETF (VB) avgift 0.14%
Basen består av småbolagsindexfonder, i mitten större globala bolag och i toppen en svensk indexfond.
Kommentarer emottages tacksamt. Hör av dig om du hittar något fel, förbättringsförslag eller bara för att du gillar indexfonder!
/David Winther
Inlägg
