Indexfonder vinner i längden

20081027

Miljonärsreceptet är enkelt. Det handlar om att ackumulera kapital, att konsumera mindre, att inkomsterna ska överstiga utgifterna och att undvika konsumtionskrediter.

Spara 10 procent av din inkomst.

Man måste inte ens göra en budget även om det är ett bra hjälpmedel. Det räcker med att spara 10 procent av sin inkomst varje månad. Efter tio månader har du en månadslön i buffert. Spara långsiktigt.
 en mille $
En miljon dollar


Antag att du lägger ditt sparande i en indexfond med 10 procents avkastning per år och du har en inkomst på 15000 kronor i månaden så har du en miljon kronor efter 19 år. Då får du i genomsnitt 100 000 kronor per år i ränta och kan sluta spara 10 procent varje månad eftersom 100 000 kronor ger i snitt 8000 kronor i avkastning per månad vilket utgör ett extra tillskott i din ekonomi.

Om du har 20000 kronor i inkomst går samma övning på 17 år och om du har 25000 på 15 år.

Om du tycker att det är för lång tid att spara så kan du ju sluta lägga 10 procent av din inkomst när avkastningen blir större än ditt sparande. Om du har en inkomst på 15000 kronor i månaden innebär det att du sparar 10 procent av din inkomst i sju år. Då har du fått ihop ca 190 000 kronor och detta kapital kommer att ge lika mycket avkastning som ditt sparande så då kan du ju sluta spara och bara låta kapitalet jäsa av sig självt.

"Den första miljonen är svårast"

Efter ytterligare 18 år har du en miljon i kapital trots att du inte sparat ett öre, bara passivt förvaltat kapitalet de senaste 18 åren.

När du har en miljon i sparande i din indexfond så når du nästa miljon på åtta år. Miljonen efter det tar fyra år och du har din fjärde miljon efter ytterligare tre år. Två år senare har du fem miljoner kronor.

Relaterat:
Räkna själv! Ränta på ränta kalkylator
VA.se: Vi behöver en lågkonjunktur
di.se: Så blir du miljonär
Läs mer!

20081025

Efter börskraschen frågar spararen, -"Var tog mina pengar vägen? Den finansiella rådgivaren svarar, -"De gick upp i rök".

Det är lögn.

Just denna lögn är så inarbetad så de flesta finansiella institut använder den omedvetet. Rådgivarna får lära sig den utantill och de matar sina kunder med den omedvetna om att det är en osanning.

Vart tog då pengarna vägen?

Det handlar om en omfördelning av tillgångarna. Pengar eller värdet av pengar är "oförstörbara" precis om Einstein sade att energi är oförstörbar så är värdet av pengar oförstörbart. De pengar du förlorar hamnar i någon annans ficka. Men att säga detta till en sparare är lite för magstarkt för de flesta.

Hur går det till?

Vi kan ta Usama bin Laden som exempel. Han visste att det skulle bli en stor börskrasch den 11:e september 2001. Därför misstänkts han ha investerat mycket stora belopp i säljoptioner. De fungerar ungefär som en försäkring mot börsfall. Säljoptioner ökar nämligen i värde om börsen sjunker.

Ett annat sätt är att "blanka". Usama misstänks ha lånat stora mängder aktier som han sålde innan kraschen. När börskraschen kom så köpte han tillbaka aktierna till ett mycket lägre pris och gav tillbaka dem till ägarna. Mellanskillnaden behöll han.

Vad säger oss detta? Jo, en liten del av småspararens pengar hamnade i Usama bin Ladens fickor.

Men den största förtjänsten av en börskrasch har det fattiga i världen. Kortsiktigt får de svårare då gåvor till hjälporganisationerna minskar. På lång sikt är dock resultatet ett helt annat.


En vinnare
En av vinnarna.


När börserna världen över kraschar så får allmänheten och framför allt de rika mindre pengar i plånboken. Detta gör att de konsumerar mindre och priserna på varor och tjänster sjunker; till glädje för de fattiga.


Relaterat:
Dagen.se: Finanskrisen hotar världens fattiga
HD.se: Nedåt på Wallstreet
Sydsvenskan: Krisstämningen sprids
DN: Ett av de värsta rasen
Läs mer!

20081019

Som finansiell rådgivare borde man inte läsa ekonomitidningar, höra nyheter eller se på teve. Alla dessa medier är sensationslystna, ovetenskapliga och överdriver de kortsiktiga ekonomiska händelserna. Finansiella rådgivare borde egentligen bara läsa böcker och eventuellt skattemyndighetens hemsida för att uppdatera sig på lagändringar.

Det är nämligen så att huvuddelen av all rådgivning är långsiktig och då borde rådgivaren bara vara uppdaterad på de långsiktiga skeendena på marknaden annars riskerar rådgivaren att dra felaktiga slutsater av kortsiktiga händelser som enstaka börskrasher.

I dagarna har jag hört talas om att det skulle pågå någon slags finanskris, men det försöker jag ignorera. Jag investerar långsiktigt och därför är jag inte ett dugg orolig. Det ska bli spännande att läsa om denna kris om några år och då tänker jag inte läsa någon sensationsblaska utan gärna en vetenskaplig avhandling.

Relaterat:
Finanskrisen mumma för forskarna
Läs mer!